Tjugofemte stoppet
Fem dagar av webbdesign för unga idésprutor på Frölunda Kulturhus · oktober 2026
Workshopledare: Simona Cavalieri
Workshopassistent: Esma Kadribegovic
Vad händer när barn får chansen att göra om en webbplats för en plats de känner till och använder?
Under fem dagar, inom ramen för Barnens Smarta Kartas workshop Webbdesign för era idésprutor, utforskade, ifrågasatte och designade barn om webbplatsen för Frölunda Kulturhus. Tillsammans gick vi igenom en hel designprocess, från att utforska den fysiska miljön till att skapa en klickbar digital prototyp.
På vägen lärde vi oss mycket om hur barn förstår platser, vilken information som är viktig för dem och hur de själva närmar sig designprocessen.
Foto: Simona Cavalieri
Först: Utforska platsen
Vi började i den fysiska miljön.
Tillsammans med en producent från Frölunda Kulturhus utforskade barnen byggnaden, besökte dess olika rum, fotograferade och gjorde anteckningar. Vi ville förstå vad varje plats hade att erbjuda och, viktigast av allt, vad man faktiskt kunde göra där.
Därefter tittade vi på den befintliga webbplatsen. Barnen hade många åsikter! De var snabba med att lyfta fram sådant de tyckte om, men pekade också ut problem, information som saknades och saker som var svåra att förstå.
En sak blev särskilt tydlig: att veta vad en plats heter eller hur den ser ut räcker inte. Barn vill veta vad de kan göra där.
Möjligheterna till aktiviteter stod i centrum för hur de förstod och värderade varje plats.
Foto: Leila Natsheh
Två grupper, två olika angreppssätt
Efter att ha samlat in och organiserat alla våra observationer översatte vi idéerna till en pappersprototyp. Under de två sista dagarna gav barnen liv åt sina koncept genom att skapa klickbara digitala prototyper.
De två grupperna utvecklade ganska olika angreppssätt.
Den yngre gruppen: Utforska platser och möjligheter
Gruppen med nioåringar valde att låta de olika rummen och platserna bli webbplatsens utgångspunkt.
På startsidan presenterades alla tillgängliga platser, med fotografier och ikoner bredvid varje plats som visade vilka aktiviteter man kunde göra där.
När besökaren gick in på en specifik plats kunde hen hitta fler bilder, ikoner och en kort beskrivning. Barnen tog också fram ett visuellt system som visade vilka målgrupper varje plats passade för: bebisar, yngre barn, äldre barn, ungdomar, vuxna och äldre personer.
Deras angreppssätt var starkt visuellt. De ville att besökarna skulle kunna se platserna, känna igen dem och snabbt förstå vilka möjligheter som fanns på varje plats.
Den äldre gruppen: Utgå från det du vill göra
Gruppen med tolvåringar tog sig an utmaningen på ett annat sätt.
Istället för att utgå från byggnaden och dess olika platser föreställde de sig en tonårings resa genom webbplatsen i jakt på något att göra.
Först väljer besökaren sin åldersgrupp. Därefter kommer hen till aktivitetssidan, där aktiviteterna kan filtreras utifrån intresseområde. Först efter att ha gjort detta val får besökaren veta var aktiviteten äger rum och om det finns någon pågående aktivitet just då.
Deras koncept fokuserade på användarens resa: börja med ett intresse, hitta en aktivitet och upptäck sedan platsen.
Två olika lösningar på samma utmaning, som båda speglar intressanta sätt att tänka kring hur information kan organiseras och presenteras.
Foto: Leila Natsheh
Vad kan barn lära oss om platser?
För Barnens Smarta Karta var en av de mest intressanta insikterna från workshopen hur nära barn kopplar en plats till det som går att göra där.
En plats blir meningsfull när man förstår vilka möjligheter den erbjuder. Aktiviteterna hjälper barn att föreställa sig själva där, förstå miljön och avgöra om det är en plats de vill besöka.
Detta är särskilt relevant för Barnens Smarta Karta. Platserna på vår plattform kommer att rekommenderas av barn själva, utifrån deras egna erfarenheter av att besöka och utforska dem. Workshopen påminde oss om hur viktigt det är att barn får möjlighet att uppleva en plats innan de ombeds att beskriva eller rekommendera den.
Workshopen bekräftade också flera av våra tidigare designantaganden. Båda grupperna drogs naturligt till ett visuellt uttryck med många fotografier, ikoner och väldigt lite text. Det åldersfiltersystem som den äldre gruppen utvecklade var ytterligare ett intressant grepp, som visade hur ålder kan hjälpa besökare att navigera information och hitta aktiviteter som är relevanta för dem.
Att uppleva för att förstå
En av de mest värdefulla delarna av workshopen var den inledande utforskningen av Frölunda Kulturhus.
Genom att besöka de olika platserna en efter en fick barnen något konkret att prata om. De kunde hänvisa till sådant de hade sett, minnas detaljer, jämföra olika miljöer och beskriva vad de kunde tänka sig att göra där.
Det är en sak att titta på ett fotografi av ett rum på en skärm. Det är en annan sak att faktiskt stå i rummet, utforska det och uppleva dess möjligheter.
Detta är en viktig påminnelse för vårt arbete med Barnens Smarta Karta: barns kunskap om platser bygger på egna upplevelser, inte enbart på bilder eller beskrivningar.
Foto: Leila Natsheh
Friheten att göra fel
En annan oväntad iakttagelse uppstod under prototyparbetet.
Barnen verkade betydligt mer bekväma med att arbeta med pappersprototyper än med digitala prototyper.
Papper var snabbt, enkelt och lätt att förändra. Det fanns ingen förväntan på att resultatet skulle se snyggt ut eller fungera perfekt. Idéer kunde läggas till, flyttas runt, strykas över eller helt ersättas utan tvekan.
Digital prototyping verkade däremot medföra en annan typ av press. Plötsligt kändes arbetet mer allvarligt, nästan som en skoluppgift som behövde göras på rätt sätt.
Detta utmanade ett antagande som vi ibland gör: att barn automatiskt känner sig bekväma och självsäkra när de arbetar med digitala verktyg.
Att vara van vid teknik innebär inte nödvändigtvis att man känner sig fri att experimentera med den.
Hur kan vi då använda digitala verktyg på sätt som uppmuntrar kreativitet, snabb prototypframtagning och experimenterande, samtidigt som det finns utrymme att göra misstag?
Hur kan vi få digital design att kännas mer som att leka, testa och upptäcka, och mindre som att genomföra en uppgift där det finns ett rätt svar?
Det är en fråga som vi vill ta med oss in i framtida workshops.
Att ta idéer vidare
Fem dagar gav oss möjlighet att följa barn genom en hel designprocess: från att observera och ifrågasätta en befintlig webbplats, till att identifiera behov, organisera information och skapa egna lösningar.
Men kanske var det mest värdefulla resultatet inte de klickbara prototyperna i sig. Det var möjligheten att se hur barn tolkar sin omgivning, vad de tycker är viktigt och hur olika de kan närma sig samma designutmaning.
Deras idéer ger oss nya perspektiv att ta med in i utvecklingen av Barnens Smarta Karta och påminner oss om att design tillsammans med barn handlar om att skapa utrymme för deras erfarenheter, deras frågor och deras sätt att se världen.
Vill du vara med nästa gång?

BARNENS SMARTA KARTA WORKSHOPS

↑Back to Top